 Babu och Pemba äter frukost. |
 Koncentration inför dagens vandring till Base Camp. |
|
Dag 14: Tisdag 25/10 2011 Kl.07:10 I natt sov jag mellan klockan nio på kvällen till två på natten och sedan var det kört. Jag fryser inte längre men ibland är det hopplöst att sova. Från och till var det människor som slamrade med allt möjligt. |
Men jag känner mig pigg ändå. Låp och Caroline har rätt mycket huvudvärk men inte höjdsjuka
utan förkylning och utmattning, Tomas är starkast av oss.
Ute är det klart väder och minusgrader, I rummet har vi +2 grader. Efter frukosten drar vi iväg upp till Mount Everest Base Camp. |
|
|
|
Dag 14: Tisdag 25/10 2011 Kl.13:00 Nu är vi tillbaka i Gorak Sheap för lunch efter att ha varit upp till Base Camp. Vi är helt uttröttade, men tydligen ska vi ändå fortsätta till Pheriche. Vi kom iväg strax efter klockan åtta i morse och i början var det plant men sedan var det hela tiden uppför så det kändes mycket i kroppen. Som tur är så var vädret underbart. Vi kunde se oss runt om på olika toppar och ett tag syntes även Mount Everest. Så småningom syntes även det berömda isfallet. Framåt halvelva kom vi fram till den sten med vimplar som markerar lägre Base Camp. |
Högre Base Camp är den plats där expeditionerna har sina tältläger
och dit fick inte vanliga vandrare gå.
Framme vid Mount Everest Base Camp. Klicka här och sedan på Öppna. Efter att ha fotat runt lite så vände vi om nedåt. Det gick lite fortare tillbaka men tröttheten drog ned på tempot. Särskilt Låp hade problem och hade kanske feber efter förkylningen. Nu har vi ätit en kort lunch här i Gorak Sheap. Låp och Tomas sover på bänken och är tydligen trötta. Jag känner mig någorlunda pigg. Hur vi ska orka vandra till Pheriche fattar jag inte. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 Det glada vandrargänget är framme vid Base Camp. |
|
|
|
Dag 14: Tisdag 25/10 2011 Kl.17:30 Nu är vi framme i Pheriche sedan en knapp halvtimme men vi är bara jag, Tomas och Babu. När vi startade så blev det direkt stopp i första backen av Caroline och Låp var så slut så han ville väl helst sova. Vi skulle aldrig hinna till Pheriche före mörkret och varken Caroline eller jag hade pannlampor i ryggsäcken, då vi inte visste att det skulle kunna bli mörkervandring. Jag föreslog till Pemba att Caroline skulle bära Tomas lampa och att jag, Tomas och Babu skulle gå snabbt i förväg för att hinna fram före mörkret. Det blev så och vi tre drog iväg med hög fart. Nu var det faktiskt jag som hade bästa orken. |
Vi startade i Gorak Shep klockan 13.45 och gick förbi Lobuche klockan 15.10. Sedan fortsatte
vi förbi Dougla klockan 16.00 och var framme i Pheriche klockan 17.05.
Det hade gått undan för oss och vi hade gått tre dagsetapper uppåt på 3 timmar och 20 minuter. Det kändes härligt att höjdmässigt komma nästan en kilometer längre ned. Det kändes mildare och ingen vind men en del dimma. Nu har vi fått rumsnycklar och en kopp te och jag väntar på att Tomas kommer tillbaka från rummet. Jag håller bordet här i matsalen upptaget så att ingen annan tar det. Jag hoppas nu bara att Låp och Caroline klarar av vandringen hit ned med hjälp av Pemba samt bärarna Dawa och Lukpa, som är på väg upp för att möta dom. Vi har gått 20 kilometer på 519 höjdmeter (uppåt) på 7 timmar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dag 14: Tisdag 25/10 2011 Kl.20:00 Nu har vi alla ätit middag med dessert. För min del har jag dessutom druckit en öl, vilket smakade alldeles utmärkt. Tomas och jag satt här vid vårt bord och döm om min förvåning när de andra dök upp redan kvart i sju. |
Jag trodde dom inte skulle komma förrän framåt nio i kväll. Det visade sig att Låp hade piggnat
till ordentligt och även Caroline kom igång.
Nu har vi suttit här i matsalen hela kvällen och Caroline håller på att skriva in dagens blogg. I morgon är planerna att vi går ned till Namche Bazaar. |
Error processing SSI file
Error processing SSI file
